DID deutch-institut
DID är en språkskola precis som GLS, men denna är lite yngre den grundades 1991 och flyttades till den nuvarande byggnaden 2006. DID är en aning mindre än GLS, elevantalet ligger på 100 under lågsäsong och 200 när det är högsäsong, högsäsongen brukar vara runt sommaren och då läggs det till en avgift just för att det är högsäsong. Skolans läge är centralt tar ungefär 15 minuter att promenera till Brandenburger Tor.
Språkundervisningen är upplagd på liknande sätt som hos GLS. Standardupplägget ligger på 20 lektioner i veckan med 4 lektioner per dag, sedan finns det ett intensivprogram med 24 lektioner i veckan som rekommenderas om du planerar ta en tysk språkexamen som t.ex. ett Goethecertifikat. Men sedan finns det ett tredje alternativ nämligen Premium där man får 28 lektioner i veckan, detta leder till snabbare framsteg och amn får större möjlighet att påverka vad man vill fördjupa sig i två lektioner i veckan.
Källa:DID
GLS
Bild
GLS är en språkskola för tyska som grundades 1983 i Berlin och vänder sig till personer i 18- till 80-års ålder. 2005 flyttade skolan till de lokaler de har idag. GLS campus är på 9000 m² med plats för 450 elever, den äldsta delen är från 1867 och den yngsta är byggd på ruinerna efter andra världskriget.
När det kommer till GLS språkstudier kan man välja olika upplägg beroende på vad man är ute efter det finns t.ex. ett speciellt upplägg för vissa yrkesgrupper som exempelvis journalister.
Men om vi skulle börja med standardupplägget så innebär det att man har 20 lektioner i veckan i en grupp från 6-12 elever. Tyskstudierna finns i 7 nivåer, A0-C2, och varje måndag börjar det grupper i varje nivå.
Sedan kan man utöka detta standardupplägg till Intensiv, där man får ytterligare 10 lektioner i veckan i en grupp på 3-6 elever. Ett annat alternativ är Intensiv Phonetik där man även där har 10 extra lektioner i veckan men då är det fonetik som är i fokus under dessa. Ett tredje alternativ är Crash där man får 10 extra lektioner på tu man hand med läraren.
GLS erbjuder även möjlighet att hjälpa till och hitta ett jobb eller praktik efter man är färdig med sina tyskstudier.
Språkskola
Det finns hur många språkskoleförmedlingar som helst, vissa har man fått reklam från på en årlig basis sedan mellanstadiet andra har man inte lika bra koll på. Go study, STS, EF, Språkpunkten, SI, CIS och Blueberry för att nämna några. Det som alla dessa förmedlingar har gemensamt är att det kostar pengar, men då är det tur att de flesta språkskolor är CSN-berättigade. Så det behöver inte kännas som en hel enorm summa riksdaler man måste komma över för att komma iväg.
Om man ser till språkskolorna som finns tillgängliga är det tre stycken jag tänkte ta upp här i bloggen, dessa är GLS, DID och IH Prolog. Samt en kort förklaring till vilka certifikat det finns inom det tyska språket.
Erasmus
Bild: Anrika Humboldt Universität i Berlin, en del av Erasmus
Det vanligaste och största utbytesprogrammet i Europa är Erasmus det är ungefär 400 universitet och högskolor som är med i detta. Erasmus gör det möjligt att studera 3-12 månader på ett annat universitet eller i högskola inom Europa.
Erasmus programmet finns i tre olika former och man får vara med i var form max en gång.
Om man blir antagen till programmet får man inte bara sin utbildning betald utan man får även ett litet stipendie från sitt lärosäte som ligger på ungefär 300 euro i månaden för att täcka en del av de övriga kostnaderna.
Grundkravet som finns för att kunna ta del av Erasmus är att man ska ha genomfört minst ett års högskolestudier.
Tipset är att kolla med ens studievägledare där man pluggar för att se vilka möjligheter man har.
Källa: Högskoleverket, Erasmus(länk till höger)
Alternativet Universitet
Det finns som sagt hur många sätt som helst att ta sig utomlands, ett av de kanske mest ekonomiska alternativen är att gå som utbytesstudent via ett svenskt universitet eller högskola. Det innebär egentligen att du börjar en utbildning på universitetet och går dels här i Sverige men att du också tar en del av utbildningen i någon annan del av världen. Det som är det fina med det här är att utbildningen är gratis, det du ska betala är för boende, mat och alla de andra utgifterna man har, men man slipper kostnaderna för själva utbildningen.
Längden för att åka som utbytesstudent varierar från en termin till två terminer. Det är du själv som får kolla upp vilka kurser som du vill läsa och om de går att tillgodoräkna i din utbildning. Detta kan du också få hjälp med genom att ta kontakt med ditt universitets eller högskolas syv, det är också viktigt att kolla så att de kurser du vill studera är tillgängliga för dig på värduniversitetet.
De olika högskolorna har olika utbyten med flera universitet i olika delar av världen, men sedan finns det två utbytesprogram som de flesta svenska universitet är en del av är Erasmus.
Hur skriver man en ansökan
Att börja skriva en ansökan för stipendium, kan oftast kännas väldigt krångligt. Men försök att inte göra det krångligare än nödvändigt. Tipset är att försöka hålla det hela på en sida.
Det du behöver ha med är en kort beskrivning av dig själv, med andra ord namn adress, telefon och ålder.
Sedan brukar man försöka dela in det i två olika delar, i den första hälften kan du skriva om vad som har hänt, vad du har uträttat och dina intressen. I den andra hälften kan du ta upp dina mål för framtiden. Värför ar det just du som som ska få ta del av stipendiet. Du ska helt enkelt göra reklam för din sak.
Det är väldigt lockande att börja använda fina och komplicerade ord, men det som är viktigt att komma ihåg är att det faktiskt är en människa som ska bli övertygad och då är det inte alltid att man tjänar på en allt för högtravande text. Det vanligaste tipset är att skriva så personligt och levande som möjligt och helst inte allt för långt. Ett plus är också om du kan skicka med intyg, rekommendationsbrev och annat som kan stärka din ansökan, men skicka aldrig originalen utan gör kopior. Du bör också skriva att du lämnar alla dina uppgifter i förtroende vilket i praktiken betyder att du vill att de ska vara konfidentiella, och inte visas för vem som helst.
Tips
5-sekundersregeln, testa om den fångar läsarens intresse och få feedback
Var tydlig, försök visa vad allt kommer leda till så konkret som möjligt
Layout, försök få din ansökan att sticka ut från mängden
Ha en röd tråd
Visa att du verkligen, verkligen brinner för detta
Sammanfattning
- Kolla om du behöver en speciell blankett
- Skriv ansökan försök att hålla dig till en sida, dela upp i två delar: Dåtid/Framtid
- Skicka iväg, efter en vecka ring och kolla så allt kommit fram.
- Nej/Ja- GE INTE UPP!
Källa: Hellman, Lars, Stora fondboken 2009, Stöd & Stipendier A
Att söka Stipendium
Det första steget till att söka stipendium, är att kolla vilka stipendier/fonder/bidrag som finns där ute. Och om jag ska vara helt ärlig är det en djungel, men det finns hjälp att få du måste bara vara beredd att lägga ner tid och ork för att hitta de stipendium som just du kan ha nytta av.
Om du inte är sugen på att ta dig igenom djungeln själv kan du helt enkelt anlita någon annan att göra det åt dig. Det finns flera företag som har specialiserat sig för att skräddarsy stipendium som kan passa just dig, till exempel Global Grant som det finns en länk till här till höger.
Om du inte är sugen på att betala någon annan för att göra grovjobbet kan du likväl göra det själv.
En bra början i sådana fall är att skaffa dig ett exemplar av Stora fondboken som är en tegelsten med över 7000 svenska stipendium. Men denna bok är rätt dyr kostar cirka 659 svenska riksdaler, så då är det tur att det finns bibliotek där du kan låna den helt gratis på.
Sedan är det bara att plöja igenom för att hitta de stipendium som passar dig.
När du sedan har din lista över tänkbara stipendium är det en god idé att göra lite djupare forskning för vad som gäller för de olika stipendium. Detta kan du såklart kolla upp på nätet men var inte rädd för att ringa de olika stiftelserna eller om det känns bättre ta kontakt via mail, för att få direkt information om stipendier vad gäller detaljer, ansökningstid och liknande. Det hjälper om du är ute i god tid eftersom stipendier oftast inte delas ut mer än en gång om året.
Källa: Hellman, Lars, Stora fondboken 2009, Stöd & Stipendier AB
